Dag 3 - Mina föräldrar
Pappa är 49 år och egen företagar, bor i Hallstahammar i Västmanland.
Han bor kvar i samma hus som jag växte upp i, tillsammans med sin sambo och hennes dotter, på helgerna bor även min halvsyster där.
På fritiden är det Amerikanska bilar som tar mest plats, med ett antal i garaget.
Min mamma är 47 år och jobbar som arbetsledare, bor i Västerås tillsammans med sin sambo, hans son och min andra halvsyster. Just för tillfället bor även min hund hos dem, under tiden vi är borat.
Jag har som ni förstår två familjer och det är så de flesta har det idag. Väldigt sällan så lever båda föräldrarna tillsammans, vilket jag personligen själv vill sträva efter.
Men med det sagt så vill jag ge en eloge till mina föräldrar, som tidigt i mitt liv bestämde sig för att inte leva tillsammans. För så är det ju, alla fungerar inte ihop och då ska man heller inte stanna.
Men jag har verkligen haft turen att få ha mina två föräldrar tillsammans trots att det inte lever ihop. Aldrig har det varit bråk mellan dem, som lett till att jag mått dåligt. Aldrig har den ena försökt att använda mig för att komma åt den andra. Det har alltid så länge jag kan minnas varit kompisar, vi har firat födelsedagar och julaftnar tillsammans med sambosar och andra barn. Vi brukar skoja och säga att vi skulle kunna spela in en uppföljare av "Tomten är far till alla barnen" :D
Skämt och sido, jag vill tacka er, mamma och pappa, för att jag fått en underbar barndom och för att jag alltid har kännt mig älskad!
Saknar er båda jättemycket!
Han bor kvar i samma hus som jag växte upp i, tillsammans med sin sambo och hennes dotter, på helgerna bor även min halvsyster där.
På fritiden är det Amerikanska bilar som tar mest plats, med ett antal i garaget.
Min mamma är 47 år och jobbar som arbetsledare, bor i Västerås tillsammans med sin sambo, hans son och min andra halvsyster. Just för tillfället bor även min hund hos dem, under tiden vi är borat.
Jag har som ni förstår två familjer och det är så de flesta har det idag. Väldigt sällan så lever båda föräldrarna tillsammans, vilket jag personligen själv vill sträva efter.
Men med det sagt så vill jag ge en eloge till mina föräldrar, som tidigt i mitt liv bestämde sig för att inte leva tillsammans. För så är det ju, alla fungerar inte ihop och då ska man heller inte stanna.
Men jag har verkligen haft turen att få ha mina två föräldrar tillsammans trots att det inte lever ihop. Aldrig har det varit bråk mellan dem, som lett till att jag mått dåligt. Aldrig har den ena försökt att använda mig för att komma åt den andra. Det har alltid så länge jag kan minnas varit kompisar, vi har firat födelsedagar och julaftnar tillsammans med sambosar och andra barn. Vi brukar skoja och säga att vi skulle kunna spela in en uppföljare av "Tomten är far till alla barnen" :D
Skämt och sido, jag vill tacka er, mamma och pappa, för att jag fått en underbar barndom och för att jag alltid har kännt mig älskad!
Saknar er båda jättemycket!
Kommentarer
Trackback
